QR-kod

STÖD NIX TO THE SIX

Bankgiro 5421-6270

Swish 1234 33 84 06 (eller scanna QR-koden här intill)

Månadsöverföringar (SEB) 5401 34 308 86

Jag gick på grannfrun med den stora svarta pudelhannen. Hon lät som en stridsvagn i utgångsläge med sina två V12-dieslar på tomgång. ”Du berättade häromdagen hur det gick till när Robert Mugabe tog farmerna från de vita farmarna i Zimbabwe och delade ut dem till partibröderna i ZANU-FP.” Jag nickade för jag hade varit därnere som svensk administrativ biståndsarbetare för SIDA 1983 - 1986. Jag visste hur det hade gått till och hade nyligen berättat det för pudelns matte.

Min första insats därnere hade varit att bistå med de finansiella lösningarna i förslaget till ny kommunallag för Zimbabwe, som var det nya namnet på det tidigare Sydrhodesia. Zimbabwe kunde fortfarande i början av 1980-talet konkurrera med Sydafrika som den mest utvecklade välfärdsnationen på den afrikanska kontinenten.

Enligt ekonomisk teori gällde markbeskattning. Ett lands främsta produktionsfaktor skulle beskattas först. Det fanns tre faktorer att välja på: mark, arbete och kapital. I Zimbabwe kunde under goda år befolkningen leva sju år på en skörd. Det var bördigt och mark skulle beskattas, dvs fastighetsskatt. Majs förvarades i gigantiska högar under presenningar lite här och där.

Då, 1983, hade Robert Mugabe ännu inte hunnit förstöra mycket efter inbördeskriget, freden och maktövertagandet med den nya kombinationen av kommunism och klankultur. Jag missade att det snart skulle härska en ideologi och kultur där, mark och fastigheter inte kunde ägas av vanligt folk. Min lösning innebar att varje kommun skulle hålla ett fastighetsregister över ägarna till fastigheterna i kommunen. Så var det redan i de så kallade vita kommunerna och den fastighetsskatt som togs upp betalade en hyfsat hög välfärd. Jag reste ut i landet med mitt fastighetsregister och fann att det upprättades jordbrukskolchoser.

Jag fick lägga mitt projekt på is och Robert Mugabe & Co fortsatte med de register som fanns. Ägandets legalitet upplöstes i intet. Rättsstaten försvann i takt med klanstyrets intåg. Ingen kunde bevisa att de ägde något och man kunde plocka farmerna av farmarna.

”Jag är skogsägare som du vet”, sa grannfrun. ”För några år sedan skulle jag röja ett bestånd på ett av mina skiften. Jag anlitade en svensk firma, turligt nog, och de kom tillbaka och sa att de inte kunde gör det för skiftet var inte mitt. De hade kollat, vilket antagligen inte en entreprenör utifrån med invandrad arbetskraft skulle ha gjort.”

Hon såg min förvåning och fortsatte. ”Hans, det är sant. Jag ägde helt plötsligt inte längre ett skogsskifte som hade varit i släktens ägo i generationer. Jag vände mig till skogsstyrelsen och fick samma besked. Det var registrerat på en rågranne”. Jag kunde föreställa mig hur topplocken hade gått på bägge stridsvagnsdieslarna i pudelns matte. Ägande för den som äger och förvaltar ägandet upplevs ha något heligt över sig, något man strider för.

”Vet du vad som hänt?” fortsatte hon, ”Lantmäteriet hade digitaliserat ägarkartorna och mitt skifte hade blivit märkt med fel ägarbeteckning av någon slarver. Nu trodde jag att detta lätt skulle rättas till men så var det inte. Nu började ett litet byråkratiskt helvete av Kafkatyp. Det tog lång tid att hitta en lantmätare på Lantmäteriet som ville lyssna. Det gick till sist men denne bad om bevis att jag ägde skiftet. Som tur var hade jag sparat dokument från tidigare århundraden.” Jag visste att det var som hon sa, eftersom jag känner fler skogsägare som visat mig snirkligt skrivna texter på styva kartblad där det fanns stämplar, sigill och mycket annat som tillhörde svunna tiders juridik.

”Han hittade med hjälp av mina original, motsvarande kopior i arkiven och jag fick mitt skogsskifte tillbaka. Som tur var hade jag originalen kvar. Jag vet att många slänger original för de vet att myndigheterna har kopior. - Hans, det kallas tillit. Tilliten till det starka samhället som tar hand om sina medlemmar.” Hon fnyste! Visst! Som gammal byråkrat visste jag att folk är godtrogna i de många godtrognas Sverige! Nu rattar alltfler aktivister nya värdegrunder i våra byråkratier och cheferna har partibok. Det är nya tider.

”Vet du vad som hände sen? Jag fick plötsligt en ny fastighetsdeklaration med dubbla beloppet skatt på just detta skogsskifte. Det finns en automatisk koppling mellan lantmäteriets register och skattemyndighetens. Jag ringde skattemyndigheten. De kunde inte göra något utan en skrivelse från Lantmäteriet som klargjorde läget. Det var bara att leta upp min kontakt på Lantmäteriet igen.”

Jag ville inte förlänga hennes berättelse. ”Det ordnade sig?” frågade jag och fick ett ja till svar, och jag såg framför mig hur det hade klarats ut efter diverse utväxlande av formell information mellan Lantmäteriet och Skatteverket, som noga diariefördes på båda ställena.

Jag funderade på om jag skulle berätta hur summariskt och snabbt aktivisterna på Migrationsverket hade skött handläggningen av en kö på 160 000 asylsökande från 2015 under sommaren 2016 innan den nya och restriktivare lagen trädde i kraft den 20 juli. Det finns krav på likabehandling i rättsstaten Sverige. Tänk om Migrationsverket hade varit lika formellt korrekt mot emigranterna som Lantmäteriet och Skatteverket hade varit gällande grannfrun. Eller tvärtom – om Lantmäteriet och Skatteverket hade kunnat göra rättelsen lika summariskt som man gjorde på Migrationsverket under sommaren 2016. Då hade det räckt med två telefonsamtal.

Jag frågade, ”Fick du betala dubbel skatt och kräva hälften tillbaka i efterhand?” –”Nej, jag hade tur. Allt hann ändras innan det var deklarationsdags”. Jag fortsatte, ”Detta har du bakom dig och du är upprörd? Är det min berättelse om hur Mugabe kunde ta farmerna i Zimbabwe från farmarna, häromdagen som gör dig så upprörd?”

”Du har sagt att äganderätten är svagt formulerad och att principen om rättsstaten inte är inskriven i Regeringsformen. Hon tittade uppfordrande på mig och jag nickade. ”Min son”, fortsatte hon, ”äger en villa i ett villaområde nära ett utanförskapsområde och i natt hade jag en mardröm. Dan Eliasson blev generaldirektör för Lantmäteriet.” Hennes stora svarta pudelhanne, klok som en pudel, ryckte i kopplet. Han ansåg ämnet var uttömt.

Hans Jensevik

Ordförande i Nix to the Six

PS. Denna krönika bygger på en verklig händelse. DS

 

Den ideella föreningen Nix to the Six har en öppen Facebook-grupp.