QR-kod

STÖD NIX TO THE SIX

Bankgiro 5421-6270

Swish 1234 33 84 06 (eller scanna QR-koden här intill)

Månadsöverföringar (SEB) 5401 34 308 86

Det sägs att statsministern är osynlig. Han hålls undan från journalister. Han finns i Coronakrisens skugga och det bestående intrycket från hans senaste framträdanden är en svensk flagga på kavajuppslaget. Partiet har i opinionsundersökningarna växt till över 30 procent. Att växa över 5 procent på bara några månader är rekord i Sverige – speciellt med taktiken att inte finnas till. Påminner om att statsministern heter Stefan Löfven.

Hej dagbok! En berättande krönika, lite lång som sådana är, om årets inledande fyra månader med Corona-krisen som den svarta svanen som stjälper ekonomin och paradigmskiftet att oberoende medier tog initiativet från MSM som SVT, TV1, TV2. TV4, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen och regionalpressen. DI (Dagens Industri) räknas inte dit och vi börjar redan 2018 med två ekonomer ”som såg det komma”.

Finans- och fastighetskrisen för 29 år sedan i början av 1990-talet var en L-kris. Det har undertecknad hävdat i åratal. Det finns en artikel i DI från februari 2018 (bakom betalvägg) där jag diskuterar utvecklingen med nationalekonomen professor John Hassler. Kurvan i diagrammet i DI-artikeln överensstämmer med den här nedan och förutsäger en brutal ekonomisk nedgång 2018. Dock, nedgången kom två år senare som framgår nedan. Den övre kurvan i DI-artikeln som beskriver ett faktiskt utfall 27 år tidigare har L-formen. Den faller snabbt ner och fortsätter sedan ut till höger utan att återhämta sig. Förloppet liknar bokstaven L och det var en L-kris. Ekonomin återhämtade sig inte till tidigare högre nivå. Vad gällde frågan?

Det gäller hur diagrammet på webbplatsens välkomstsida ska se ut när vallokalen finns på plats och används vid midsommartid i år. Det är dags att ge det sin slutliga utformning! Det är ett grannlaga och omfattande uppgift. Jag vill börja med att berätta varför det är så!

Studentrevolten 1968 har lämnat stora avtryck fram tills nu. Exempelvis fick klasskampsretorikens återkomst Olof Palme, Socialdemokraternas ledare att lansera Robin-Hood-politiken, vi tar från de rika och ger till de fattiga. Palmes försök att förlöjliga Kommunisternas retorik om kapitalisternas utsugning av arbetarklassen lyckades inte. Den enkla Robin-Hood-politiken köpte väljarna till mångas förvåning – rakt av. Den visade sig vara stark. Det var bara för Palme & Co att fortsätta, utan hånleenden i mungiporna. Så är det än idag. Denna retoriska vattvälling går fortfarande hem!

I samband med vågen av ekonomiska migranter under 2015 (och framöver) talades det ofta och länge och med nästan fanatisk inlevelse om det kompetensregn som skulle vederfaras oss. Det skulle rädda våra pensioner, hette det bland annat.

Hur blev det i verkligheten?

För lite mer än ett år sedan, den 11 april 2019, publicerade jag videon ”Födelsetalen” i min YouTube-kanal. Jag hade valt namnet ”Livmoderskriget” för det är det krig som Israel försvarar sig mot när det gäller den omgivande arabvärlden och speciellt de sunnimuslimska Palestinierna, som också är en betydande grupp här i Sverige som plågar våra judar ut ur Sverige under ”The Six” röstkalkylerande iskalla tystnad.

De vänner som hade fått en förhandsvisning menade att rubriken ”Livmoderskriget” var för provocerande. Det skulle väcka ont blod i vänsterkretsar med resultat att aktivism från dem skulle få YouTube att stänga ner min YouTube-kanal. Videon var för viktig. Tagga ner! Den fick namnet ”Födelsetalen”. Jag kan konstatera att videon har 37 792 klick när detta skrivs och är idag den mest uppmärksammade av mina 24 publicerade alster.

För den som har en hammare ser alla problem ut som spikar, sägs det lite elakt. För våra 349 i Riksdagen som är inkörda på fördelningspolitik ser varje ekonomiskt problem ut som att det alltid behövs mer identitetspolitik och hur den bedrivs kan sammanfattas i de fem sentenserna: Gör ingenting! Sätt dig på en stol! Vi tar hand om dig! Du får bidrag! Rösta på oss!

Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet hanterades med fördelningspolitik med förödande resultat. En överbryggande bidragspolitik lånefinansierades och den nådde vägs ände när Sveriges kreditvärdighet tog slut i takt med en växande statsskuld. Medborgarna lämnades åt sitt öde. Ska samma misstag göras igen i denna kris? Ska folkhushållet bli ännu fattigare, ska Sverige ner på en ännu lägre nivå? Det handlar om nedåtgående spiraler.

Många är förvånade. Hur är det möjligt? Rekordökning för S i ny SvD/Sifo: ”Exceptionellt” – lyder rubriken i SvD. Det är den största uppgången i Sifos historia. Ökningen för april 2020 är 6,8 procent. S når 30,6 procent och på en månad tar man hem fem års nedgång.

Denna opinionsundersökning publicerad den 9 april kan ses som en kommentar till den tidigare publicerade bloggen den 5 april om politik som prat eller resultat.

”Hur kunde Sveriges författningsdomstol godkänna det?” Jag minns professorn i juridik från ett av USA:s ledande universitet fråga mig det i Zimbabwe våren 1984. Vi var en utredningsgrupp som skrev en ny kommunallag för Zimbabwe.

Robert Mugabes folk i Zanu-PF ville ha den svenska modellen, som de kallade socialistisk diktatur med val. Hur gillrades valen i Sverige? Det förväntade att jag skulle avslöja alla tricks. Socialdemokraterna hade haft makten obrutet i 44 år. Hur bar de sig åt?

Så har styrelsen i Nix to the Six tröskat igenom bunten offerter för vallokalen på vår webbplats. Tre fann vi som intressanta och de fick namnen Estland, Göteborg och México. I fredagens styrelsemöte valdes Estland och varför kan du läsa om på två ställen, här i en tidigare bloggartikel och i diskussionerna i början på denna vecka på FB-gruppen (100 kommentarer). Igår, onsdag, nytt styrelsemöte och vi fortsätter med Estland.

Styrelsen sitter på en bunt offerter för valplattformen. Det finns ett antal som erbjuder enkla lågkostnadslösningar och några dyrare, som vi anser håller mycket hög kvalitet på de viktiga aspekterna inloggningssäkerhet, anonymitet och hacker- och sabotagesäkerhet.

Föreningen har pengar för att köpa den bästa och dyraste lösningen, men det finns inte någon buffert om det skulle bli fråga om att dra sig ur, om det skulle visa sig att för få går in och röstar. Då får styrelsen ta förlusterna privatekonomiskt. Så fungerar det i ideella föreningar.

Det går att fler medlemmar går in och ger mindre privatlån på 2 000 till 5 000 kronor för att bygga en sortibuffert och på så sätt solidariskt dela detta ansvar. Går det bra betalas dessa lån tillbaka, annars återbetalas så mycket som inte behövs för att täcka utgifterna för sortin. Kalkyl finns, som intresserade långivande medlemmar kan ta del av (e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Svar fås om du är medlem i föreningen).